Ål

Anguilla anguilla

Ålen har en fascinerande levnadsbana som vi fortfarande har begränsad kunskap om. Ålen kan bli mycket gammal – den äldsta europeiska ål som påträffats i fångenskap var minst 88 år gammal.

VildÅlen är en nattaktiv allätare som under dagen ligger gömd i bottensedimentet eller i ett stenröse. När mörkret faller kommer ålen fram för att jaga. All europeisk ål leker i Sargassohavet och tillhör ett och samma bestånd. Efter leken följer larverna med Golfströmmen till Europa och vid cirka tre års ålder når de kusten, och kallas då glasål. Honorna går sedan upp i sött vatten medan hanarna ofta stannar kvar vid kusten. Ålhonorna kan bli upp till en dryg meter, medan hannarna bara blir cirka 40 cm långa. Efter 6–12 år börjar så vandringen till lekplatserna i Sargassohavet, ålarna kallas nu silverålar. Alla arter av ål är utrotningshotade.


Förekomst

Europisk ål kan finnas i alla svenska vatten förutom i fjällområdena och ovanför större vattenfall eller andra naturliga eller av människan byggda vandringshinder. Glasål och växande individer förekommer i hela Europa, runt Island och i Medelhavet. Arten har dock försvunnit helt i stora delar av Europa. Dess ålsläktingar i andra delar av världen har samma svåra situation.


Fångstmetoder

Ål fiskas huvudsakligen med ryssjor, tinor och krok.

WWFs råd