Siken är Ångermanlands landskapsfisk och samma gäller för Österbotten i Finland. Det är en mycket uppskattad matfisk.
Sik tillhör laxfiskarna och är en grupp som består av flera olika arter, varav sex finns i Sverige. I många vattendrag kan man klart och tydligt urskilja flera olika bestånd. Det finns stationära sikpopulationer i sjöar och rinnande vattendrag, men också vandrande fisk. Siken är en stimfisk som föredrar kallt vatten och framför allt lever av olika kräftdjur. Leken sker under hösten eller vintern, och valet av lekplats varierar mellan de olika sikarterna.
Förekomst
I Sverige finns siken längs Östersjökusten samt i stora djupa sjöar och älvar. I Norrland hittar man den i något grundare sjöar och vattendrag samt i Bottenviken.
Fångstmetoder
Sik fiskas med bottensatta fällor, garn, ryssjor och krok.
WWFs råd
Bra val
- Fiskad med garn i Vänern eller Vättern (C. maraena)
- Fiskad med garn i Lake Superior (Wisconsin) (C. artedi)
- Fiskad med garn i Lake Huron (C. clupeaformis)
- Fiskad med burar/fällor i Lake Superior (Michigan, Wisconsin) (C. clupeaformis)
- Fiskad med burar/fällor i Lake Michigan (Wisconsin) (C. clupeaformis)
Obs! Vildfångad sik från Vänern och Vättern innehåller höga halter av dioxiner och PCB. Var därför noga med att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.
Var försiktig
- Fiskad med bur i Östersjön (svensk kust).
- Fiskad med garn i Mälaren eller Hjälmaren.
- Fiskad med burar/fällor i Lake Michigan (Michigan) (C. clupeaformis).
Låt bli
- Fiskad med garn i Östersjön
- Fiskad i norra Europa (insjö)
- Fiskad i de stora sjöarna eller insjöar (Kanada och USA) (se undantag på gult och grönt ljus)
